Trendrapport för kök

Man skulle nästan kunna säga att det moderna köket tar ett steg tillbaka till en tid då köket var hemmets mittpunkt. Tillbaka till sin ursprungliga roll? Ja, på sätt och vis. Och samtidigt helt annorlunda. Trendrapport för kök:

Trendrapport för kök

Vardagslivet brukade utspela sig i det som kallades ”bondköket”. Det var inte bara en plats där människor lagade mat och åt, utan också där kvinnorna sydde, stickade och virkade, männen läste tidningen och barnen gjorde sina läxor. Det var trots allt så att under höst- och vintermånaderna var köket hemmets enda varma och behagliga rum.

Jag brukade titta på och hjälpa till när min mormor lagade mat

Mina morföräldrar hade ett sådant stort, mysigt bondkök. Jag kan fortfarande minnas härliga söndagar då jag brukade titta på och hjälpa till när min mormor lagade mat. Dofterna av dumplingsoppa, Pfalz-rostbiﬀ med surkål och dumplings fyllde köket – och hela huset.

När man senare ﬁck det bättre ekonomiskt blev det modernt att ha ett inbyggt kök. Det var ett separat, rent funktionellt rum där hemmafruarna skulle navigera bland väggskåp, spishäll och köksﬂäkt samtidigt som de fokuserade på matlagningen. När maten var klar skickades den ut i matsalen via en serveringslucka. I mina föräldrars hus fanns exempel på denna arkitektur och inredning som var typisk för 1960-talet. Det var så här man skulle bo om man var någon. Efter att ha ätit ﬂyttade man sig till soﬀan i det separata vardagsrummet – här rökte man cigaretter och här drack de manliga gästerna konjak ur enorma glas. Kvinnorna läppjade på äggtoddy.

De funktionella gränserna mellan rummen bröts

Under årtiondena som följde bröts de funktionella gränserna mellan kök, matsal och vardagsrum gradvis ner igen. Att äta och dricka blev en social trend. Amatörkockar började bjuda sina gäster på maträtter som skulle kunnat serveras på en lyxrestaurang.

Köket blev en kreativ verkstad

Köket blev en kreativ verkstad – och ett utrymme som skulle tåla att synas från matsalen. Fastighetsutvecklare och -byggare har tagit hänsyn till förändringen i människors attityd mot livet så som det levs i hemmet, vilket märks i nya arkitektoniska stilar och rumsutformningar. Detta gäller framför allt i städer och välbärgade områden och i synnerhet i de allt mer vanligt förekommande lägenheter med loftliknande planlösningar för unga människor med en god ekonomi och ett stort intresse för heminredning.

Trendrapport för kök - från bondkök till kombinerade kök/vardagsrum

Trendrapport för kök: I mindre lägenheter och i synnerhet studiolägenheter innebär det en estetisk förbättring i hela köksdelen om man lyckas bli av med den skrymmande ﬂäktkåpan.

Från kaklat tvättrum till oas av välbefinnande

I dessa lägenheter är sovrummet inte längre bara en plats att sova i på nätterna. Ett skrivbord i ena hörnet, en mysig läshörna och/eller en bekväm bäddsoﬀa förvandlar det också till en dagtidplats. Badrummet har gått från att vara ett kaklat tvättrum till en oas av välbeﬁnnande.

Idag har spektakulära vardagsrum, precis som matsalar, förlorat sitt syfte. Numera fungerar de främst som en mysig plats där familjen kan läsa, lyssna på musik eller titta på TV. Och det stora matbordet är inte längre bara avsett för måltider. Här gör barnen sina läxor och här sitter föräldrarna och arbetar på sina datorer, smartphones eller surfplattor. Och har man gäster på besök sitter man gärna kvar hela kvällen vid det långa bordet.

Skrymmande fläktkåpa-monstrositeter försvinner

Att det här är möjligt beror inte minst på BORA:s bänkfläktar, som idag håller på att mota bort de skrymmande, irriterande monstrositeter, ja ﬂäktkåpor, från hus och lägenheter. BORA:s bänkfläkt-system är placerade vid spishällen där de suger in ångorna – nästan dolt för ögat.

Utan behov av en ﬂäktkåpa blir utrymmet ovanför spisen fritt för snygg belysning eller någon annan form av dekoration. Arkitekter och formgivare älskar den designfrihet och alla de möjligheter som BORA:s ﬂexibla lösningar innebär. Det gör även de vars kök det är – annars skulle den öppna planlösningstrenden aldrig ha blivit så stor.

Text BARBARA FRIEDRICH

BARBARA FRIEDRICH Barbara Friedrich föddes 1951. Efter skolan utbildade hon sig till utrikeskorrespondent. Senare kom hon även att studera kommunikationsvetenskap, litteratur och ﬁlosoﬁ vid Ruhr- universitetet Bochum. Sedan början av 1980-talet har hon i sitt journalistiska arbete fokuserat på design, arkitektur och hemliv. Efter ledande positioner på tidningarna Ambiente, Elle Decoration och Architektur & Wohnen, tog hon över som chefredaktör för Zuhause Wohnen år 1993, och för A&W Architektur&Wohnen från Jahreszeiten Verlag i Hamburg år 1999. Där arbetade hon fram till 2016, i slutet i rollen som utgivare. Sedan dess har Barbara Friedrich arbetat som frilansförfattare, presentatör och bedömare för designscenen. Barbara Friedrich producerar videoklipp om designklassiker. Dessa klipp kan ses på Youtube och hennes egen hemsida www.barbarafriedrich.de. Barbara var initiativtagare och medförfattare till Euro Design Guide (Heyne Verlag, 1991) och är medlem i det tyska formgivningsrådet Rat für Formgebung, där hon satt i ledningsgruppen i många år.